Historien om Växjö

År 1170 blev Växjö biskopssäte. Mängder av pilgrimmer vallfärdade till staden. Missionären Sigfrid kom från England och bar bud om kristendomen till Sverige. Den första biskopskyrkan byggdes i Växjö och bakom bygget stod Sigfrid.

Det dröjde ytterligare ett par hundra år innan Växjö fick sina stadsrättigheter. Kung Magnus Eriksson gav staden rättigheterna i februari 1342. Då var redan Växjö och bebyggelsen runt omkring etablerad sedan 1000-talet.

Växjö var en liten stad under medeltiden, precis som de flesta andra städer. Man skulle kunna säga att staden bestod av en samling förtätade bondgårdar som samarbetade i vissa frågor. Vintertid fanns bara något hundratal bofasta i området. Däremot fanns en del vinterboende i staden med anledning av de marknader som anordnades på sjöarna runt Växjö, så fort isen var tillräckligt stark för att bära folk och fä.

På 1400-talet byggdes Kronobergs slott, som en befästning åt biskopen. I ett par hundra år hade slottet en viktig roll som försvarsfästning för att skydda staden och varutransporter till och från staden från attacker. Växjö låg vid de stora handelsvägarna och på insjöarna intill gick viktig handelstrafik som lockade många rövare. Kronobergs slott har för övrigt fått ge namn till Kronobergs län och Växjö är numer residensstad. För att skydda staden från danska anfall byggdes Bergkvara slott.

Trots de båda försvarsbefästningarna var Växjö ständigt utsatt för attacker under 1200-1600- talen och dessutom ett flertal svåra bränder under årens lopp.

Det fanns både fördelar och nackdelar med stadens placering. Växjö var en gränshandelsstad mot Danmark under flera hundra år. Det danska inflytandet på stadens bebyggelse blev stort. Växjö stad var ursprungligen planerad i klassisk 1600-talsstil med rutnätsnitt. Numer finns int mycket kvar av den bebyggelsen på grund av ett antal förödande bränder. År 1658 uppstod den största branden i stadens historia då samtliga byggnader väster om Guldsmedsbäcken brann ner. Den senaste stora branden skedde 1843 då ca 80 gårdar i staden ödelades och fler än 1000 personer blev hemlösa. Kyrkan, husen runt omkring samt biskopsgården förblev oskadda.

Efter branden 1843 växte nya byggnader upp, nu i empirestil. De flesta husen från den tiden är försvunna. De blev inte lågornas rov, men föll däremot offer för rivningshysterin på 1960-70-talet.

När industrialismen tog fart på 1800-talet var Växjö fortfarande en ganska liten stad. Det blev istället Jönköping som blev den stora industistaden i området, medan Växjö stod ganska still. Under senare delen av 1800-talet drabbades Sverige av svåra nödår. I Växjö och trakten runt omkring valde många att utvandra.

Det var först under andra halvan av 1900-talet som utvecklingen började ta fart i Växjö. Befolkningen ökade under 1960-talet från 15 000 till 37 000 inom loppet av ett decennium. Nya industrier flyttade till Växjö och staden började resan mot att få ett eget universitet. År 1967 beslutades att Lunds Universitet skulle förlägga en filial i Växjö, tio år senare fick Växjö sin högskola. 1999 invigdes stadens universitet.

Och namnet? Där Växjö nu ligger låg förr en gammal marknadsplats. Den låg vid en sjö där två vägar möttes. Platsen kallades länge för vägsjö, innan det så småningom förkortades till Växjö

.Foto: Smålandsposten

Text uppdaterad: 2018-04-5